Under en övning i höst hittade Försvarsmaktens HMS Belos ett vrak i södra Kalmarsund. Preliminära analyser pekar på slutet av 1500-talet och nu inväntas skyddsplan.
Ett ovanligt kulturhistoriskt fynd har dykt upp i södra Kalmarsund. Under hösten 2025 hittades ett vrak på runt 20 meters djup i samband med en övning till sjöss.
Vraket upptäcktes av Försvarsmaktens fartyg HMS Belos, som efter fyndet tog kontakt med Länsstyrelsen i Kalmar län och Kalmar läns museum.. Enligt uppgifter från arbetet på plats låg vraket förhållandevis synligt för dem som observerade det, och delar av konstruktionen gjorde att man snabbt kunde se att det rörde sig om ett skrov med tydliga kännetecken.
Fyndet beskrivs som ett båtvrak snarare än ett skepp, med ungefär 20 meters längd och en bredd som uppges ligga mellan sex och åtta meter.. Det är en viktig detalj eftersom storlek och utformning ofta ger ledtrådar till hur fartyget kan ha varit byggt och använts, och därmed också till vilka delar av vraket man bör leta efter.
Det som gör händelsen extra intressant är att det finns observationer av föremål på vraket som pekar mot ett kulturhistoriskt värde.. Tanken är att man preliminärt har identifierat funktioner i konstruktionen, bland annat kopplat till köksdelen.. Enligt Daniel Tedenlind tror man att man kan ha hittat kabyssen, alltså den del där besättningen sannolikt tillagade mat ombord.
Analysen som hittills gjorts bygger på preliminära resultat från träprover.. När proverna undersökts pekar de mot att vraket kan härstamma från slutet av 1500-talet.. För att gå från indikation till säkrare slutsatser krävs fortsatt arbete, men redan nu väcker fyndet frågor om vilka handels- eller transportvägar som gick i området under perioden.
Nu väntar ett mer formellt nästa steg. Länsstyrelsen ska ta fram en skyddsplan för vraket, och målet är att den ska vara klar till sommaren. Syftet är att skapa tydliga ramar för hur lämningen ska hanteras och skyddas framöver, samtidigt som man följer principen att fornlämningar ska ligga kvar.
Försvarsmaktens ubåtsräddningsfartyg Belos kommer också att bidra med dokumentation av vraket.. Dokumentationsdelen är central, eftersom den både kan användas för framtida utvärderingar och för att skapa underlag för beslut om skydd, avgränsningar och eventuella begränsningar för verksamhet i området.
I praktiken handlar skyddsarbetet ofta om att balansera flera intressen.. Sjöfart, fiske och andra aktiviteter kan påverkas när en plats bedöms som en fornlämning, även om man i regel strävar efter att utforma skyddet så att det är tydligt men proportionerligt.. För den som bor i regionen kan sådana fynd också bli en del av den lokala berättelsen om hur havet har format livet längs kusten.
Att vraket ligger i Kalmarsund gör dessutom kontexten bredare.. Sundet har länge varit en rörlig del av sjövägarna, och det innebär att äldre lämningar kan finnas kvar under ytan även när omgivningen i dag ser annorlunda ut.. Fyndet kan därför bidra till att fylla luckor i bilden av vilka typer av farkoster som rörde sig i trakten och hur deras konstruktion skilde sig mellan olika epoker.
Samtidigt är fyndet ett kvitto på hur värdefull noggrann observation i fält kan vara, även när det som i detta fall börjar som en rutinmässig övning.. Om skyddsplanen tas fram enligt tidplanen kan arbetet gå vidare med mer systematisk kartläggning och bättre förståelse för vrakets tillstånd och eventuella bevarandeinsatser.. Förhoppningen är att lämningen både kan skyddas och bli föremål för fortsatt kunskap – utan att dess sårbarhet ignoreras.