SD bröt kvittningssystemet när riksdagen röstade om skärpta krav för medborgarskap. Oppositionen rasar, och SD:s gruppledare Linda Lindberg försvarar agerandet.
Riksdagens omröstning om skärpta krav för svenskt medborgarskap blev en märklig dragkamp där kvittningssystemet stod i centrum.
Det var under onsdagen som riksdagen röstade om regeringens förslag, och Tidöpartierna fick igenom sitt linjeförslag. Men stödet sägs ha blivit till först genom att Sverigedemokraterna bröt mot det så kallade kvittningssystemet – ett upplägg som riksdagsparter har kommit överens om att följa.
Kvittningssystemet används när en riksdagsledamot inte kan delta i en omröstning, exempelvis på grund av sjukdom. Tanken är att ledamoten då kan “kvittas ut”, genom att någon eller några från andra partier avstår från att rösta, så att röstutfallet speglar frånvaro och inte ger oavsiktliga fördelar.
När beslutet togs bröt två SD-ledamöter mot systemet. Enligt uppgifterna skulle de egentligen ha varit utkvittade, men de deltog ändå i omröstningen. Det blev avgörande: om de hade avstått hade Tidöpartierna, enligt händelseförloppet som beskrivs, riskerat att förlora omröstningen.
Bakom siffrorna ligger en politisk nerv som snabbt blivit tydlig i reaktionerna.. Två så kallade politiska vildar – riksdagsledamöter som lämnat Sverigedemokraterna – röstade nej.. Det gör att oppositionens kritik får extra tyngd: agerandet från SD:s sida framställs som att det påverkade omröstningen så att Tidöpartierna gick segrande ur den.
I efterhand har oppositionen rasat mot att spelreglerna inte följts. SD:s gruppledare Linda Lindberg försvarar agerandet och menar att de andra partierna inte kunde veta i förväg hur SD skulle agera. Samtidigt återkommer hon till principen att beslutet skulle respektera utfallet från valet.
– Det var högst rimligt. Jag tycker att man ska hedra svenska folkets utslag i valet. Det gjorde jag. SD-toppen: ”Känslostyrd”
Lindberg säger också att hon förstår att kritiken väcks och att vissa upplever sig “snuvade” på en vinst. Hon beskriver oppositionens reaktion som känslostyrd och kopplar den till att det finns en fråga om tillit.
– Jag förstår att det är känslosamt och att man är lite känslostyrd från oppositionens sida. Hur ska någon kunna lita på att SD följer överenskommelser som ni ingår i?
Centerpartiet vill nu få en tydligare hållning från regeringen.. Partiet kräver att statsminister Ulf Kristersson (M) ger sin syn på vad som hänt, och att ett möte sammankallas med samtliga partier för att diskutera hur spelreglerna ska se ut framöver.. Det handlar i grunden om mer än just en enskild röst: om kvittningssystemet ska uppfattas som bindande i praktiken eller om det kan kringgås när marginalerna är snäva.
Samtidigt svarar Centerpartiets representant inte konkret på huruvida kvittningssystemet gäller vidare.. Partisekreteraren Hannes Hervieu beskriver frågan som “nästintill en filosofisk fråga” och pekar på att systemet byggt på förtroende mellan partierna.. När tilliten skaverar blir varje omröstning en potentiell prövning av både principer och strategi.
Ur ett mer långsiktigt perspektiv påverkar den här typen av konflikt hur väl riksdagen fungerar som beslutsmaskin.. Kvittningssystemet är i praktiken en ordning som minskar risken för att frånvaro ska bli ett taktiskt verktyg.. Om spelreglerna börjar ifrågasättas kan fler omröstningar bli mer polariserade, och förhandlingarna mellan partierna blir mer känsliga.. För väljarna kan det dessutom bli svårare att förstå varför politiska beslut ibland ser ut att avgöras av formalia snarare än sakpolitik.
När nu frågan lyfts öppet finns också en tydlig framtidsfråga: kommer partierna skärpa sin kontroll och sina rutiner, eller skapas nya tolkningar av vad “överenskommelser” faktiskt innebär i riksdagsvardagen?. I väntan på besked riskerar varje nästa omröstning att bli en test av samma principer som idag sprack.