Simona Mohamsson (L) kritiserar SVT:s Emil Persson på X och kallar honom ”vänsterjournalist”. SVT:s utgivare ifrågasätter påståendet efter att flera partiledare tackat nej till medverkan i valsatsning.
Simona Mohamsson (L) drar in SVT:s programledare Emil Persson i debatten efter ett omtalat medieupplägg kopplat till valrörelsen.
Bakgrunden är en valsatsning där influencern Edvin Törnblom intervjuar partiledare i DN:s sammanhang.. Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) har tackat nej till att medverka, enligt uppgifterna, med hänvisning till att Törnblom tidigare ska ha tagit politisk ställning.. Det har också funnits kommentarer från Törnblom som pekats ut i samma riktning, där han bland annat lyft fram Magdalena Andersson som en favoritminister.
Mohamsson är däremot en av de partiledare som tackat ja. På X skriver hon att hon ska representera hela Tidö när hon deltar i intervjun med Törnblom – och samtidigt riktar hon ett skarpt angrepp mot Emil Persson. ”Ingen vänsterjournalist kan vara störigare än Emil Persson”, skriver hon.
Frågan som nu väcker frågor är hur uttalandet landar i ljuset av att Persson samtidigt har en tydlig roll i SVT-programmet Fördomsshowen.. Programmet leds av Persson, och avsnittet har fått stor medial spridning.. En del av kritiken mot upplägget kretsar kring att Mohamsson inte kunde svara på vilka Sveriges grundlagar är i sändningen, något som satt spår i debatten.
Mot den bakgrunden kommer SVT:s respons.. Programmets ansvariga utgivare, Helena Olsson, reagerar på Mohamssons påstående om att Persson skulle vara en ”vänsterjournalist”.. I meddelandet till SVT skriver hon att det är förvånande samtidigt som det, enligt henne, är ett tecken i tiden att Mohamsson säger så.. Olsson betonar också att SVT har förtroende för Perssons professionalitet efter att han med integritet gjort 300 avsnitt av Fördomspodden.
Det är en konfliktlinje som syns i valrörelsens mediedebatt: vem som bedöms som ”politisk”, ”opartisk” eller ”provocerande” när gränserna mellan journalistik, underhållning och kommentatorsroller blir mer flytande.. För publiken blir det lätt att läsa uttalanden som antingen en sakfråga eller ett sätt att styra uppmärksamheten bort från innehållet till person och position.
Samtidigt går det inte att bortse från den mänskliga dimensionen.. När en partiledare pekar ut en programledare med ett värdeladdat omdöme kan det påverka hur samtalen upplevs i rutan – och hur seriöst publiken väljer att ta nästa inslag.. För Emil Persson innebär det också att rollen som programledare och förvaltare av ett format plötsligt hamnar i skuggan av påståenden som inte direkt handlar om frågor som ställts eller svar som givits.
En annan praktisk konsekvens är vad som händer med själva medverkan.. SVT har sökt Emil Persson för en kommentar, men han vill inte uttala sig.. SVT har också sökt Simona Mohamsson utan framgång.. Det gör att debatten i nuläget drivs av partiuttalanden och redaktionell respons – snarare än av parternas egna förklaringar.
På en bredare nivå visar händelsen hur valrörelsen nu inte bara handlar om sakpolitik, utan om förtroendekriget: berättelsen om vilka som ”tål granskning” och vilka som i praktiken ses som drivande.. När flera partiledare tackar nej till medverkan i en influencervalsatsning kan det tolkas som ett försök att skydda sig mot kritik om partiskhet.. Att Mohamsson samtidigt går med – och använder ett skarpt omdöme om en etablerad SVT-profil – gör att gränserna i debatten blir ännu mer ansträngda.
Vad nästa steg blir återstår att se, men tonen i uttalandena antyder att medieformatens placering i maktkampen inte kommer att minska.. När både traditionella plattformar och nya influencersatsningar försöker locka publik, riskerar liknande krockar mellan rollerna ”frågeställare” och ”debattör” att återkomma – och påverka hur väljarna tar sig an både intervjuer och analyser fram mot valet.