Efter ett intensivt klimatmöte i Colombia råder delade meningar. Medan vissa ser framsteg i dialogen, efterlyser andra kraftfullare politiska åtaganden för att fasa ut fossila bränslen.
I skuggan av den eskalerande energikrisen till följd av oroligheterna kring Irankriget samlades representanter från ett sextiotal länder i Colombia för att diskutera den brådskande utfasningen av fossila bränslen.. Diskussionerna präglades av en insikt om att det globala beroendet av olja och gas inte bara är en klimatfråga, utan i högsta grad en fråga om säkerhetspolitisk stabilitet.
– Det var ett historiskt viktigt möte, men det finns en viss besvikelse över att man inte gick längre rent politiskt i de beslut som togs, säger EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) efter att ha deltagit vid samtalen.. Hennes kritik riktar sig mot bristen på skarpa, bindande åtaganden som faktiskt kan göra skillnad i den globala omställningen.
Sveriges klimatambassadör Mattias Frumerie intog en mer diplomatisk hållning efter mötets avslut. Han menar att formatet i sig var en framgång, då fokus låg på erfarenhetsutbyte snarare än traditionella, låsta förhandlingar.
– Det här mötet skilde sig åt då det inte var förhandlingar i ordets rätta bemärkelse. Istället fokuserade vi på vad varje land kan bidra med och hur vi tillsammans kan accelerera den nödvändiga omställningen, förklarar Frumerie.
Avsaknad av bindande krav skapar debatt
Det kommande dokumentet, som sammanställs av värdländerna Colombia och Nederländerna, väntas belysa de fördjupade frågeställningar som dryftats under dagarna.. Dokumentet saknar dock gemensamma åtaganden, vilket innebär att inget av de deltagande länderna förbinder sig till specifika utsläppsminskningar eller lagändringar genom sin närvaro.
Analytiker pekar på att denna typ av informella plattformar är ett tveeggat svärd.. Å ena sidan möjliggör de en mer öppen dialog om kontroversiella frågor som annars tenderar att fastna i FN-processernas byråkratiska kvarnar.. Å andra sidan riskerar de att bli tandlösa samtalsturnéer utan verklig effekt på den globala medeltemperaturen.
Vägen mot nästa års toppmöte
Att mötet hölls i Colombia är i sig talande för hur klimatfrågan skiftat fokus.. Många av de mest utsatta nationerna ligger i globala syd, och deras tryck på att de rika länderna ska leva upp till sina löften om finansiering och tekniköverföring är hårdare än någonsin.. Att nästa möte planeras med Tuvalu och Irland som värdar antyder en ambition att behålla pressen från såväl ö-nationer som utvecklade ekonomier.
Det finns en tydlig trend där länder söker sig till mindre, mer fokuserade forum för att undvika de låsningar som ofta uppstår i de stora klimattoppmötena.. Misryoum noterar att strategin att förlägga dessa möten till ett halvår innan FN:s stora konferenser kan vara ett sätt att hålla tempot uppe och förbereda politisk mark.
Framtiden kräver dock mer än bara mötesplatser.. För att undvika att kritiken från röster som Emma Wiesner permanentas, måste kommande möten transitionera från att vara idésprutor till att bli verkstäder för konkret politik.. Om inte de deltagande länderna kan omsätta dialogen till nationell lagstiftning, riskerar förtroendet för den internationella klimatdiplomatin att erodera ytterligare.